Åttatusen miljarder.

Aftonbladet kör för en gångs skull en semiintressant artikelserie om bistånd.

Det intressanta är inte ämnet i sig, det är att man faktiskt vågar sig på att vara lite kritisk trots den obekväma sanningen som uppenbaras för de blinda. De senaste 40 åren har enbart Afrika erhållit astronomiska 8000 miljarder i bistånd. Siffran är ju helt absurd och i skuggan av den svarta kontinentens fortsatta problem är den bokstavligt talat helt oförståelig.

Jag har tidigare nämnt något om det obehagliga i 1%-målet och nu verkar det faktiskt som att opinionsbildarna så väl som de styrande börjar få upp ögonen för det. När till och med Aftonbladet börjar kika under stenen dröjer det nog inte länge innan det har avskaffats. Ju förr desto bättre.

Enbart Sverige har till enbart Tanzania gett 29 miljarder kronor. Har Tanzania utvecklats nämnvärt? Nja. Har vi kastat 29 miljarder i sjön? Nja. Visst finns det exempel på hur enskilda byar har fått rent vatten och skolor som tack vare svenskt bistånd har fåt pennor att skriva med. Om man skulle följa varje skänkt krona under några år skulle man dock se att den stora merparten i slutänden har gått till personer och ändamål som det svenska folket aldrig någonsin skulle ställa upp för. De pengar som gör nytta äts med råge upp av de som gör skada. Vårt bistånd SKADAR alltså mer än det hjälper.

Vad ska vi göra då? Ska vi riva handelshindren, slopa biståndet och låta afrika sköta sig självt? Ptja, det är en lösning som man från liberalt håll ofta hör. De ser likt de socialistiska biståndsivrarna, Afrika och afrikaner som en homogen enhet, eller i bästa fall flera mindre. Man bortser på något mystiskt sätt från de enskilda människornas situation och tänker på något ännu mer mystiskt sätt, att så länge afrikaner dödar afrikaner är det lite synd om dem men inte tillräckligt. Att det skulle vara ”deras” rätt att förtrycka och tortera ”deras eget” folk. Att det är den vita europeiska mannens fel att afrikaner mördar varandra. Det dåliga samvetet för ingenting spökar igen.

Om man tog 8000 miljarder och la dem på en civil och en militär expeditionsstyrka skulle man kunna sätta stora delar av Afrika under tvångsförvaltning i stort sett för alltid. En ny kolonialism alltså.

Den tidigare kolonialismen var ju inte bra, som vi alla vet. Jag menar att den drevs av rent giriga skäl och i en tid då rastänkandet sågs som något självklart. Vi lever i en annan tid nu, en tid där humanismen och männsikovärdet har vunnit över ideologierna. Jag menar att Sverige för 29 miljarder kronor redan om ett par år skulle kunna ockupera Tanzania under en lång tid och göra det till en drägligare plats för männsikorna att leva i än det är i dagsläget. Är det inte det som räknas? Nej just ja, vi styrs ju fortfarande av ideologier och ett kulturrelativistiskt ”hänsynstagande” som gör att vi inte kan se de enskilda människorna.

Vi har tiotusen personer som arbetar inom biståndssektorn i Sverige. Kan vi inte sätta vapen i händerna på åtminstone dem och låta dom göra något som verkligen hjälper de förtryckta. Det vore bistånd det.